Så när du har stått i skuggan tillräckligt länge, när du har blivit tagen för given många många gånger för mycket..
Är det då du slår ner foten rätar upp dig tar ett steg ner från andra parkett och placerar dig själv i centrum tittar upp på dom som inte har sett dig och alla dina egenskaper och säger nog är nog?
Din stackars själ har blivit utnyttjad alldeles för många gånger, fått ta så många slag så många törnar att vilken annan människa som helst inte skulle ha rest sig, men du har tagit det.. för det är är så du levt.
Ända tills du känner något inom dig.. självrespekten tar revansch och du kanske inser att kärlek eller vänskap inte sker på dessa villkor.
Så många gånger du har fångat upp andra. så många gånger du har sopat upp andras spillror utan att få ens så mycket som ett tack, utan bara blivit lämnad där alldeles ensam och kall efter förnedringen.
Du ville vara en bra människa därav allt krälande för andra.
Men nog är nog och du reser dig och säger att jag är fan värd allt som är vackert i världen och jag tänker ge mig ut och ta det som är mitt, för jag är stark och vacker och världen ska ligga för mina fötter och inte för dig du själs ätande människa.
Stå upp för dig själv, ta det som är ditt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar