Storhet.

Jag kliver ut genom dörren, känner hur vinden griper tag i min jacka hur blåsten får dom vackra snöflingorna att virvla förbi och fastna i mitt hår.. vackra iskristaller som stannar en stund innan dom sakta smälter ner efter att ha berörts av värmen från min hud, blir till vatten och sakta rinner av mig och faller till marken.

Jag stannar upp en sekund och lyssnar i tystnaden som är, försöker att ta in känslan som vibrerar i luften och vad den försöker tala om för mig, vad det är jag ska uppmärksamma.Försöker att ta in allt det vackra som väller in i mitt bröst, som nästan slår omkull mig för att det är så underbart.

Jag står där i tystnaden den enda stunden man verkligen kan höra det man borde höra, den enda stunden man faktiskt kan ta in storheten i allt som finns runt omkring oss, utan att allt brus dränker dom sköra och ömtåliga sannings orden.. som får att inse storheten vi bär inom oss små människor.

                                                Love is stronger then everything