Nu har jag inte bloggat på ett bra tag, beror väl delvis på att jag faktiskt inte har något vettigt att dela med mig av. 
Ibland så funderar man mycket på hur man vill att vissa saker ska fungera här i livet..samspel med nära och kära eller på jobbet eller ja vad du nu en tänker på.
Man har liksom alltid en föreställning, en uppdiktad verklighet som man har bildat sig själv, men så fort man blandar in andra människor i sin verklighet så blir det problem.

Så vart vill jag komma med det här? Jo jag menar ju att MIN föreställning i en viss relation oavsett om den är till en vän eller en familjemedlem så behöver ju inte den personen ha samma bild av verkligheten.
Undrar om det beror på att vi alldeles för ofta önskar oss tankeläsare bland våra närmaste? Att känslorna vi bär inom oss är alldeles för sköra för att lämna vårt innersta? Men den största faran är ju att när vi inte törs dela med oss av våra förväntningar på omvärlden är att vi hamnar sittandes bittra och sura för att ingen fattar vad vi vill.  Medan dom som du vill ska agera som du vill kanske bara helt enkelt har en annan verklighet.

Ja inte blev man nå klokare av det här inlägget..men nu slipper det eka tomt härinne iaf.
Ha en super fin helg nu alla fredagsmysare. =)